Bettinghistoria

Vadslagning, eller betting, är inte någon ny företeelse, snarare tvärt om så har just vadslagning en lång historia. Man kan säga att betting har utvecklats ur vadslagning, men grunden är den samma, man ska försöka förutsäga en händelse och då det gäller vadslagning är det om den inträffar eller ej. Då vi kommer till betting blir det lite mer komplicerat, här spelar sannolikheter in och odds, men i grunden som sagt är det samma sak. Visst finns vadslagning kvar idag, men de som gillar att slå vad vill gärna även testa betting som är lite mer spännande men som dock kräver lite mer kunskap.

Vadslagning

Ingen vet egentligen när vadslagning började, men det är inte orimligt att tro att så snart vi människor hade ett språk blev vi oense och ville diskutera och hävda vår åsikt, och ur det är det troligt att vadslagningen har kommit. Det ligger i vår natur att hävda vår åsikt och då kanske det ligger i människans natur att slå vad.

Spår av betting i antikens Grekland

Vi vet att i Sydeuropa, Grekland och Rom så ägnade man sig åt spel. Det började säkert som en slags lek i Grekland men det fanns en underton av att fostra tappra krigare. Man hade gymnastikhus där man tränade olika sporter och man tävlade i hästkapplöpning. Hästkapplöpningen skedde med små vagnar som kan föra tankarna till vår travsport men syftet var mer krigiskt. Det var stridsvagnar man spänt efter hästarna och tävlingarnas syfte var att få fram goda soldater.

Många av dessa sporter utvecklades till att bli tävlingar för tävlingens skull, och här satsade man pengar på vilket ekipage som skulle vinna. Man kunde slå vad två och två eller så var fler inblandade, och så var bookmakern uppfunnen. Men det var även dessa tävlingar som ledde till de olympiska spelen och modern betting.

Märkligt nog förbjöds denna typ av spel i antikens Grekland. Märkligt därför att historien går igen och i modern tid har vi haft långa perioder med förbud mot spel, i Frankrike, i USA och inte minst i Sverige.

Spel i det Romerska riket

Här i det romerska riket nöjde man sig inte med hästkapplöpning och spjutkastning, här var man betydligt brutalare. Vadslagningen var sig lik, men tävlingarna var grymma. På arenor som Colosseum hade man gladiatorspel. Män som var fostrade till gladiatorer skickades in på arenan för att slåss mot varandra två och två, man slogs bokstavligen på liv och död. Ibland funkade gladiatorspelen som avrättningar av tjuvar eller mördare. De dömda skickades in på arenan för att slåss mot dessa vältränade gladiatorer, ibland utan vapen, utgången var given. Ibland fick de slåss mot hungriga rovdjur och även då var utgången given. Man kunde i alla de olika tävlingarna betta om vinnare, hur lång tid det skulle ta och så vidare.